Dagbok Nya Zeeland

Resedagbok Nya Zeeland: Dag 9. Vingårdar i Marlborough

Nelson -> Marlborough

Juldagsmorgon! Nu är det jul på riktigt här på Nya Zeeland! Det blev en långsam start denna morgon, med frukost på hotellet i Nelson innan vi hoppade in i bilen. Inget speciellt planerat idag för en gångs skull, ganska så skönt faktiskt! Det enda vi hade bokat var hotellet i staden Blenheim i Marlborough, vilket inte är mer än 2 timmars körning från Nelson.

Marlborough är Nya Zeelands mest kända vindistrikt, känt för sina krispiga vita Sauvignon Blanc-vinter.  Faktiskt så produceras nästan 80% av alla Nya Zeelands viner kring staden Blenheim, som kan skryta med ett perfekt klimat för högklassiga viner. Många soltimmar och perfekta vindar från Stilla havet har fått vingårdarna att poppa upp som svampar de senaste åren. Vi hade sett fram emot att besöka vår favoritvingård Cloudy Bay, men tyvärr var alla de vingårdar som vi främst ville besöka stängda idag – typ den enda dagen på hela året som de håller stängt. Det borde vi kanske ha förstått när vi planerade… Så det blev helt enkelt en lugn dag utefter Queen Charlotte Drive – en av områdets kända vackra vägsträckor. Queen Charlotte slingrar sig fram över en brant kust med många mysiga havsbukter med lyxiga segelbåtar på redden och mjuka stränder.

Stannade på Cullen Point Lookout och traskade upp till toppen för att se ut över havet. Det är nästan lite fjord-känsla över det här området, med gröna kullar som sluttar brant ner mot vattnet. Det var klart varmare ute än vi räknat med, det skiljer säkert 10 grader från västkustens dimma till sommarvärmen här uppe i nordöstra hörnet av sydön. Tur att Anders är så akrobatisk, det underlättade när han bytte om från jeans till shorts i bilen. 🙂

Lunch på Subway i Picton, med utsikt över några av de stora färjorna som går mellan sydön och nordön. Var nog antagligen en av de få lunchställen som var öppna idag, så vi var inte de enda hungriga turisterna på stället. Efter Picton svängde vi söderut mot inlandet i riktning mot Marlborough. Vägen gick genom ändlösa vinodlingar, bara Stoneleigh vingård hade över 1700 rader med rankor! Då vi verkligen ville besöka en vingård, var vi inte sena att svänga av vägen när vi plötsligt åkte förbi en ”open”-skylt. Så av en slump hittade vi till Hans Herzog, en trevlig vingård som var öppen trots helgdagen. Det var helt fullbokat i restaurangen, så vi slog oss ner utomhus i skuggan. Efter en kopp kaffe på verandan med utsikt över trädgården, köpte vi med oss en flaska Riesling från 2011 från de trevliga sommeliererna i baren.

Väl framme i Blenheim checkade vi in på fashionabla Chateau Marlborough (inget slott, men hotellet har faktiskt både tinnar och torn). Vi hade bokat julmiddag på hotellet, men då vi för en gångs skull hade gott om tid, så vi tog ett glas vin/öl i solen vid poolen innan vi bytte om inför kvällen. Snygga och hungriga slog vi oss ned vid det fint dukade bordet som var fyllt med smällkarameller och godis. Efter att ha tittat på de andra gästerna (så att vi inte skulle göra bort oss helt!) förstod vi att man skulle dra isär smällkaramellerna och att det i dessa smällkarameller fanns kungakronor i papp i olika färger. Så vi satte såklart på kronan på huvudet i äkta brittisk anda 🙂

Middagen bestod av tre rätter med ett glas bubbel innan. En liten prosciuttoinlindad kalkon till förrätt, baconinlindad oxfilé till huvudrätt (perfekt stekt, rosa inuti) och Brandy Snaps (rullrån) med créme Chantilly inuti till efterrätt. Mycket gott, även om balsamicogarneringen kändes lite 1995.

Du kanske också gillar

Inga kommentarer

Lämna ett svar