Nog för att jag var mentalt inställd på att det skulle hända lite nytt idag, men kanske inte fullt så mycket nytt. Att byta tjänst och börja en ny roll är alltid lite pirrigt. Nu var steget inte så stort – jag sitter kvar hos samma arbetsgivare, på samma våningsplan, har delvis samma kollegor och har till och med samma skåp. Min gigantiska tekopp med rosa flamingos hänger fortfarande med och jag kommer att fortsätta vara hänga i köket och vänta på morgonens första bryggkaffe vid halv-åtta-snåret. Så allt var så där förväntat nygammalt som jag hade räknat med. Ungefär till klockan 12:08.
Ett direktmeddelande dök upp på Instagram: ”Hej, du är en av finalisterna i vår fototävling…” Jag läser snabbt ”Skicka in högupplöst bild” och ”Juryn överlägger snart”. Hur ”snart” är ”snart”? Snart nog så att jag hinner åka hem och starta upp Lightroom, eller betyder snart egentligen ”nu”? Då jag inte hade varken bilden eller Lightroom på jobbet var det inte så mycket annat att göra än att jobba klart och sedan snabbt skicka in bilden så snart jag kommit hem.
En fullspäckad eftermiddag går tillslut mot sitt slut och jag pinnar hemåt för att fixa fram den där bilden. Då plingar det till igen i mobilen. Påminnelsen om att jag har cykelreparation bokad idag. Attans också, de stänger ju klockan 18! Pinnar på ännu lite snabbare, öppnar dörren till hemmet och sliter åt mig cykeln samtidigt som jag ropar hej hej till dottern. Kö hos cykelreparatören. Känner mig som Linus på Linjen när han otåligt står och stampar med foten. Undrar om juryn jobbar senare än klockan 18, eller om det helt enkelt är kört nu? Tillslut blir cykeln inlämnad efter en diskussion om ventiler och punktering.
Hemma igen. Startar upp datorn samtidigt som jag multitaskar med att riva halloumi och morötter till kvällens vegobiffar. En ny uppdatering av Lightroom verkar ha installerats sedan igår. Trevligt, jag älskar ny funktionalitet! Jag klickar nöjt på ikonen. Datorn tänker och tänker. Plötsligt slängs ett felmeddelande i mitt ansikte. Katalogen används redan. Av vem då? Försöker döda alla processer, starta om datorn och håller en tumme. Men inte då. Katalogen är stendöd och mitt enda alternativ är att jag får öppna en gammal katalog. Lightroom startas upp och synkningen börjar. 120 000 bilder kvar att synka… Det här kommer minst att ta hela natten…
Jag ger upp hoppet om att få tag i bilden inom en snar framtid och lagar frustrerad middag istället. I köket bland panko-ströbröd, labneh och en risonisallad känner jag mig ändå ganska så nöjd. Även om jag inte fick in bilden i tid till juryn, så är jag åtminstone finalist! Det är inte fy skam! Någonstans när irritationen övergår i lugn och jag har fått mat i magen så börjar hjärntrådarna att jobba igen. Jag kanske kan fixa den där trasiga katalogen? För att göra en lång historia kortare, så fick jag igång den rätta katalogen med några byten av filändelser och flytt av filer. Lightroom startar upp. Bilden ligger där den ska. Filen exporteras och mailas. Bara 9 timmar efter plinget på Instagram. Hoppas hoppas hoppas att juryn inte har överlagt ännu!
Nu sitter jag här i mysbyxor med en kopp turkiskt äppelte och skriver klart veckans reseinlägg om stränder i Australien för mitt influencerjobb för Refunder. Tänk vilken oväntat ovanlig dag detta blev. Nu återstår att se vad juryn tycker om bilden. Håll en tumme för mig :)
