La Ragazza Restaurang i Gamla stan
Stockholm / Sverige

La Ragazza – Överhedonistisk avsmakningsmeny med en gnutta hiphop

Någonting har hänt i Gamla stan i Stockholm. De senaste åren har fler och fler riktigt bra restauranger och vinbarer dykt upp bland kullerstensgatorna och de mörka små gränderna. Äntligen kan vi matnördar återerövra en av Sveriges vackraste stadsdelar! I Pubologis gamla lokaler på Stora Nygatan i Gamla stan huserar sedan 2 år tillbaka La Ragazza. La Ragazza är en del av Daniel Crespis krogkvarter, där systerkrogarna Djuret, the Burgundy, Tweed och Flickan har rotat sig med kärlek till råvarorna och med inbjudande lokaler. The Burgundy har varit ett av mina go-to-ställen under flera år, med en härlig stämning, oväntade vinupplevelser och prisvärd meny. Så när vi av ren tur fick bord på La Ragazza en lördagkväll behövde jag inte tänka många minuter. Det var bara att lägga i växeln och gasa upp förväntningarna. Och det skulle visa sig att vi skulle få åka med på en riktigt bombastiskt matäventyr!

La Ragazza ligger i en omfamnande liten långsmal lokal med mörkmålade väggar och murrigt tygklädda lampor på väggarna. I taket hänger gamla resväskor och de vita dukarna bryter av vackert mot de aprikosa tygservietterna. Varje kväll erbjuds 20 platser i en sittning och platserna släpps månadsvis den 15:e varje månad.

En fast meny serveras för 1.200 kronor. Lite take it or leave it – det här är främst en restaurang för dig som äter allt och älskar allt. Du får veta huvudingrediensen i varje rätt och en ledtråd som kittlar smaklökarna lite. Vid vårt besök (i april 2022) bestod menyn av 12 rätter + den överlyxiga extrarätten Taco hedonista. Det fanns flera vinpaket att välja mellan, ett lyxigare paket (2.800 kr) och ett standardpaket (995 kr). Av erfarenhet så brukar ett helt vinpaket alltid sluta med att jag sitter med ett halvt dussin halvdruckna vinglas framför mig i slutet av kvällen, så för mig brukar ett halvt vinpaket var alldeles lagom. Jag beställde därför ett halvt standardpaket och lade istället till ett glas champagne (Launois) till de fyra första rätterna.

De första rätterna börjar komma in till bordet. Allra först ut är Hummer cucchiaio. Ledtråden cucchiaio betyder sked på italienska och en sked är precis vad som kommer in. En sked som kommer lastad med färsk hummer, sibirisk störkaviar från Tyskland och en klick stracciatella (buffelmozzarella). Vi rekommenderas att ta skeden i en tugga, men jag kan inte låta bli att bita av för att kunna njuta lite längre. Och det skulle visa sig att detta bara var en upptakt till en riktig svulstig gastronomikväll.

Nästa två rätter på menyn serveras ackompanjerat av en snaps av sherryfatslagrad Norsk aquavit. Lax tomatillo består av rå lax toppat med regnbågsrom, omringat av en gurkemulsion. Löjrom Gammelgamel är en liten krispig tartelett med en ostkräm gjord av osten Gammel Knas som kröns av en stor, fet klick av löjrom. Jag säger bara: Löjrom och vällagrad ost. Det kan vara livets kombination. Om jag blundade när jag åt? Definitivt.

Menyn fortsätter med en umamibestyckad pilgrimsmussla smaksatt med garum (en fisksås från romartiden) och espalettepeppar som serveras med ett spännande chardonnay från Kumeu River utanför Auckland i Nya Zeeland. Det är snyggt, rökigt, välgrillat och välbalanserat. Hög kvalitet på allt hittills när 1/3 av menyn har konsumerats. Ska det hålla hela vägen?

En ytterst krispig, friterad jordärtskocka med ett berg av fransk tryffel är nästa man till rakning. Med en shot av pilgrimsmussla som sidorätt intar de bordet som att de aldrig gjort något annat. I högtalarna spelas hiphop från 90-talet på så hög volym att jag har svårt att höra exakt alla fantastiska ingredienser i nästa rätt, men jag lyckas urskilja att det är en macka. Med anklever. I Sauterne.

Brioche Flickan kan vara den mest hedonistiska lilla macka jag någonsin ätit. Den lena anklevern är toppad med friterad schalottenlök och skinka från Järvsö(?). Finger food at it’s finest. Till detta serveras en 10-årig Madeira. Oväntat val av dryck till ”en liten macka”, men för en Madeiraälskare som jag är Madeira alltid ett bra val.

Ett litet ägg kommer in på ett fat. Men är det ett ägg? Det här är Ravioli Frutti di mare med en perfekt kokt äggula i mitten och med en fyllning av norska färska havskräftor. En skaldjursfond hälls varsamt över pastan innan jag får sätta kniven i den. Jag måste dock erkänna att jag smuttade på vinet innan maten. När det serveras en petroleumdoftande riesling från Schloss Saarstein, då väntar man inte på maten. Ännu en gång en fullträff.

Vi är nu halvvägs inne i menyn. Rätterna serveras i lagom tempo – inte för snabbt och inte för långsamt. Man hinner bli lite sugen på nästa rätt utan att känna sig proppfull. Den engagerade personalen utstrålar passion för maträtterna och de verkar inte bli irriterade på mina frågor när jag inte hinner med i presentationen av rätterna.

Den grillade havsabborren ”XO Köttslöjd” kommer in på en bädd av mango och grönkålsolja. Pricken över i:et på fiskrätten är smaksättningen av XO-skaldjurssås från Hongkong. En fisksås deluxe med bland annat torkad pilgrimsmussla och chark.

Menyn är som standard tolv rätter, men det finns som alternativ att lägga till en extra rätt. Kanske den mest hedonistiska rätten av dem alla. Egentligen en helt orimlig rätt. Så syndig att man kan inte låta bli att beställa in den. Den så kallade Taco hedonista, med Wagyo, Osciestra, Pata negra och smetana. Oscietra-kaviar kommer från sibiriska stör som i detta fall odlats i Tyskland. En liten liten taco med väldigt mycket smaker. Det är nästan lite synd att denna rätt inte är med som standard på menyn, den här smaksmockan hade nog alla gladeligen tagit emot på högerkinden.

Två varmrätter kvar innan vi nästintill sömlöst glider in på den söta avslutningen.

Vaktel El Mar y El Basque tar som namnet antyder med dig till både havet och skogen. En perfekt tillagad vaktel serveras med en havskräfta och en kräm på svamp. Lite surf’n’turf.

Avslutningsvis kommer Secreto Iberico de Bellota – Tuber Melanosporum. Iberico Bellota är kött från svarta grisar som strövar i ekskogar och äter ekollon på gränsen mellan Spanien och Portugal. På toppen av köttet ligger ett berg av finriven svart tryffel (Tuber Melanosporum). Det ser nästan ut som en liten jordhög med en gömd skinkskatt under sig. En orimligt stor mängd av tryffel. Men kan man någonsin få för mycket tryffel? Om någon vill göra ett vetenskapligt försök att föräta sig på tryffel, så står jag först i kön att vara försökskanin.

Allt har en ände och det har även en avsmakningsmeny. Den bestod av en tarte tatin med siciliansk blodapelsin och citrongräsglass och en chokladkaka med tiramisu. Två väldigt bra och lagom söta efterrätter som kronan på verket på en meny som toppade alla förväntningar!

Så, vad blev vårt slutgiltiga betyg?

Praktfullt, med precision och perfekta smakkombinationer! Det kanske låter konstigt att kalla en meny för 1.200 kronor för prisvärd, men det är den. I jämförelse med många andra avsmakningsmenyer som vi testat runt om i världen, är det här nog vår absoluta favorit. Vilka råvaror! Vilken kunnig personal! En helkväll att minnas och en restaurang att återkomma till!

Vill du se mer från Stockholm?
Om bloggaren

Resebloggare, gastronaut, fotograf och familjeäventyrare med över 55 länder i bagaget. Eva älskar resor som innehåller vacker natur, vandringskängor och vällagad mat. På resebloggen Rucksack tar hon med dig till världens alla hörn med hjälp av sina inspirerande bilder och texter.

Inga kommentarer ännu

    Skriv en kommentar