Ett oplanerat besök till Buddha Tooth Relic Temple i Singapore

Ibland snubblar man över platser som man inte riktigt förstår storheten i förrän man varit där. Precis så kändes vårt besök i Buddha Tooth Relic Temple i Chinatown i Singapore. Vi har gått förbi här vid tidigare resor till Singapore, men aldrig riktigt känt oss ha tiden att gå in. Den här gången var vi glada att vi gjorde det. Det här är verkligen en av Singapores mest intressanta sevärdheter.

Buddha Tooth Relic Temple ligger inträngt i ett kvarter i Chinatown, mitt emellan stora höghuskomplex med tvätt hängande på ställningar utanför fönstret och de historiska låghusen i Chinatowns centrum. Läget är verkligen långt ifrån imponerande, men om du lyckas gå en bit ifrån templet och ser templet på avstånd så är det lättare att se templets storhet. Det här är inget uråldrig gammalt tempel, utan det här templet invigdes så nyligen som 2007. Byggt i gammal Tang-stil är detta kinesiskt buddhistiska tempel byggt i fyra våningar i trä, med lackade röda tak och gröna fönsterluckor. Väldigt fint i sin enkelhet och smälter trots sin storlek in ganska så bra i de gamla kvarteren.

När vi närmade oss templet började ljudet nå oss. Ett vackert entonigt mantrande, nästan som en sång, som aldrig verkade ta slut. Aldrig verkade heller sångaren att andas, utan det rytmiska flödet fortsatte och fortsatte. Vi blev dragna av ljudet som flugor till en sockerbit. Den här vackra sången behövde undersökas. Dörrarna stod öppna, så vi gick in. Både jag och Anders hade på oss shorts och t-shirt (varav jag hade i princip knälånga shorts), men jag var den enda som blev stoppad. Jag ansågs ha för lite kläder på mig, vilket jag fick acceptera. En effektiv liten dam sträckte mig snabbt en sarong som jag kunde linda runt benen. Nu fick vi gå in. Lite lätt irriterad såg jag en man (turist) som vandrade runt med sina lurviga ben i templet i så små shorts att det nära på skulle kunna klassas som Speedos. Men han slapp sarong. Jag undrar vem som var mest oanständig egentligen…

Vi kom in i en stora hallen, där ljudet visade sig var munkar som läste en sutra och många deltagare satt tysta bredvid och följde med i sina böcker. Om templet på utsidan av minimalistiskt, var insidan av denna hall desto mer utsmyckad. Hundratals små buddhas stod efter väggarna och längst fram i det stora rummet blänkte tre stora statyer i guld av buddha och två kvinnor. Lanternor lyste över drakarna på väggarna och mängder av stora orkideer och rökelse fyllde rummet med väldoft.

Hela cermonin var väldigt vacker och det var rogivande att lyssna på den entoniga uppläsningen av sutran av munkarna. För att inte störa för mycket så gick vi vidare mot andra sidan av templet och Ancestral Memorial Hall. Hundratals ljus och oljelampor brann i minne av de älskade som avlidit. Ett bra tillfälle att stanna upp och fundera över de som inte längre finns bland oss, men som alltid kommer att finnas i våra tankar.

Vi tog oss nu upp till taket av templet, för att jobba oss neråt mot marken igen. Någonstans på vägen skulle vi antagligen hitta det som ger templet dess namn, tanden efter buddha. På taket fanns under bar himmel en liten paviljong – Ten Thousand Buddhas Pavillion – omgiven av en trädgård med träd och orkidéer. I mitten av paviljongen fanns ett gigantisk Vairocana bönehjul. Inuti hjulet finns över 3000 handskrivna böner och genom att gå varv efter varv och dra runt hjulet så sprids bönerna. Ett klocka plingade långsamt. För varje varv som bönehjulet långsamt vrids, plingar det till i klockan.

Vi gick ner en våning till våning fyra, tog av oss skorna och gick in i salen. Det är helt tyst. Utefter väggarna satt människor på kuddar och mediterade. Längst bak i salen mötte oss en glasvägg och en stor glänsande guldstupa omgiven av målningar och drakar. 320 kilo guld gick åt att bygga stupan. En påkostad hållare för buddhas tand. Vi gick närmre glaset. Där låg tanden. Eller, det var egentligen inte en tand, utan det kändes snarare som att halva käken var kvar? Endast munkar är tillåtna att komma närmare reliken, så det var svårt att verkligen se tanden. Men det såg ut att vara en väldigt stor tand. Tyvärr fick man inte ta några bilder på stupan och tanden, men jag är tveksam till att det skulle gå att se tanden på fotot på det avståndet i alla fall.

På tredje våningen ligger Buddhistic Culture Museum, som berättar om Buddhas liv och visar upp ännu fler reliker från Buddha och mängder av statyer och buddhistiska föremål från hela Asien. Att följa historien om Buddhas liv, från rikedom till fattigdom och från okunskap till upplysning var en bra uppfräschning av de gamla religionskunskaperna från skolan.

På varje våningsplan fanns ställen för vördnad och andakt och jag har för länge sedan tappat räkningen över mängden buddhas vi sett. Kanske har paviljongen på taket svaret på hur många buddhas som finns här? Tiotusen buddhas låter faktiskt helt rimligt.

Vi inser att vi varit här i 1,5 timme nu, vi som bara skulle gå in lite kort. Så vi avrundar av vårt besök i templet, ungefär samtidigt som munkarna är klara med sutran. Tänk att ibland visar sig de mest oplanerade sevärdheterna vara de största sevärdheterna.

Var ligger Buddha Tooth Relic Temple and Museum?

Templet ligger på South Bridge Road i Singapore, 5 minuters promenad från tunnelbanestationen Chinatown.

Både templet och museet är gratis att besöka, men man får man bara besöka Buddhas tand under vissa tider under dagen. Kolla upp öppettider och eventuella ceremonier på Buddha Tooth Relic Templs’s sajt.

Vill du läsa mer om Singapore?

Kolla in min Singapore-sida!