Marsaxlokk – Den färgstarka fiskebyn på Malta

Jag är utstirrad av tusen ögon. I fören på nästan alla fiskebåtarna i Maltas fiskeby Marsaxlokk sitter ögonen. Osiris ögon som bokstavligt talat håller ett vakande öga över fiskarna och ser till att de kommer säkert tillbaka till hamnen med dagens fångst. Det är inte konstigt att de färgstarka och unika små luzzobåtarna har blivit lite av Maltas symbol. Dessa stabila och robusta b¨åtar har använts på Malta i tusentals år, genom Medelhavets vinterstormar och under sommarens obarmhärtiga sol. Idag har de flesta luzzobåtar ersatts med mer effektiva fiskefartyg runt om på Malta, men här i Marsaxlokk har luzzobåtarna fått fortsätta puttra ut till havs. Varje dag, året om. Så även denna februaridag när vi besökte byn.

Fiskebyn i världshistorien

Marsaxlokk har fått sitt namn från det arabiska ordet ”marsa” (som betyder hamn) och det maltesiska ordet ”xlokk” (som betyder siroccovind). Det var här i den naturligt skyddade hamnen som fenicierna först landsteg på Malta år 1000 f.Kr. och det var även här som Napoleon landsatte trupper under den franska invasionen i slutet av 1700-talet. Även under fredstid har byn fått celebert besök. Gorbachev och Bush hade här ett av sina stormöten på ett krigsfartyg år 1989. Det har helt enkelt hänt ganska så mycket i denna lilla by med strax över 3000 invånare. Men genom alla dessa invasioner och historiska händelser har en sak bestått. Fisket.

Det är hel del aktivitet i hamnen denna förmiddag. Nät ska rensas och lagas och båtar ska dras upp på land. Dagens fångst har redan skickats iväg runt om till Maltas affärer och restauranger, det är bara på söndagarna som fiskarna säljer fisken direkt på byns stora fiskmarknad. Vi strosar förbi hamnens alla restauranger. Menyerna håller som bäst på att uppdateras med dagens rätter och de isfyllda montrarna börjar fyllas med dagens fångst. Det är ingen brådska att öppna, klockan är ju bara 12.

Lunch i solen

Vi slår oss ner vid ett av borden på restaurangen La Nostra Padrona i hamnen. Borden med de klarblå dukarna står tätt och stämningen är gemytlig. Båtarna guppar rofyllt några meter framför våra fötter och i ryggen omfamnar oss staden med sina låga sandfärgade hus med blå fönster. Under högsäsong är byn proppfull med bussturister, men denna februaridag är det rätt lugnt. Vi tar av oss jackorna och njuter av den varma februarisolen i kortärmat. Alla gästerna sitter utomhus idag, behöver man någon gång under året sitta inomhus på Malta när solen skiner?

Menyn av skaldjur och fisk är välfylld och jag har svårare än vanligt att bestämma mig för vad jag ska äta. Jag och mannen bestämmer oss till slut för en Malfaldine al Tartufo, Zucchini e Gambere – en pasta med tryffel, zucchini och räkor. Ett val vi inte kom att ångra. Dotterns sallad med burrata, rödbetor och pesto gick inte heller av för hackor.

Mätta och belåtna promenerar vi längs kajen, förbi den lilla marknaden med honung, souvenirer och förkläden. Förbi fiskarna som håller på att avsluta dagens arbete. Förbi bergen av nät som ligger och torkar i solen. Vissa av båtarna i hamnen ser mer eller mindre sjöodugliga ut, jag hoppas att de inte används till något annat än korta transporter inom hamnen. Inte ens Osiris ögon skulle kunna hjälpa dessa båtar genom en storm.

Fiske med palmblad

Tre hundar sitter fastbundna vid kajen. De drar i kopplen och skäller otåligt. Husse håller på att förbereda sin gulrandiga bå¨t för en åktur. Knappt hinner husse släppa loss hundarna från kopplet, förrän de springer ut på bryggan och våghalsigt hoppar i båten glatt viftandes på svansarna. Tre Maltesiska ”Båtsman” helt enkelt, nästan som på Saltkråkan.

Jag läser lite på de andra restaurangernas menyer, men kan inte finna lampuki (även kallad mahi-mahi eller guldmakrill i resten av världen) på någon av menyerna idag. Lampukin är en intressant fisk, då det är en migrerande fisk som kläcks utanför Cypern men sedan beger sig på en lång resa genom Medelhavet och över Atlanten till bland annat Mexikanska golfen. Under augusti till december passerar därför stora stim av lampuki förbi Malta och fiskarna här i Marsaxlokk fångar fortfarande fisken på samma sätt som de gjort sedan romarnas tid – genom ”havsparasoller” av palmblad som fisken luras att gömma sig under för att skydda sig mot solens starka strålar.

Strax utanför Marsaxlokk ligger Peter’s Pool – en av Maltas mest spektakulära badklippor – men vägen dit visade sig vara avstängd just idag. Faktiskt så spärrade vägarbetarna av vägen mitt framför näsan på oss, helt utan förvarning. Kanske var det lika bra, för vägen behövde verkligen en reparation. Även om det innebar att vårt Maltabesök denna gång fick klara sig utan ett besök vid klipporna. Men det är lätt att konstatera att vägskyltar och information inte är Maltesernas starkaste sida. Inte heller vägbeläggningar.

Hur hittar jag till Marsaxlokk?

Marsaxlokk ligger på sydöstra Malta, ungefär 1 mil från Valletta. Det finns bussar (nr 81 och nr 85) som går till Marsaxlokk från busstorget i Valletta som tar dig dit på ungefär 30 minuter.

Läs mer och sök din resa på Malta Public Transport.

Karta (öppnas i Google maps)

Vill läsa fler av mina resetips? Glöm inte att gilla Rucksack på Facebook!