Château de Chenonceau – Ett slott, en älskarinna och en arg drottning

Det som gör franska slott så oemotståndliga är inte bara deras arkitektur – det är alla berättelser och historier som sitter i väggarna. Efter otaliga timmar framför kostymdraman om kungliga intriger och maktspel, är jag ibland osäker på om jag egentligen kan mer om den franska tronföljden än den svenska.

Ett av de slott som verkligen bär spår av historia är Château de Chenonceau – slottet som kung Henrik II skänkte till sin älskarinna Diane de Poitiers. Med The Serpent Queen i färskt minne reste jag hit, för att vandra i fotspåren efter några av Frankrikes mest fascinerande kvinnor.

Floden Cher flyter långsamt fram under Château de Chenonceau. Men skenet bedrar. Några turister i hyrda motorbåtar behöver gasa på rejält för att ta sig fram, ett tecken på att strömmen är starkare än den ser ut. Efter Versailles är Chenonceau Frankrikes näst mest besökta slott, men denna julidag är köerna ändå relativt framkomliga. Vi har inte ens förbokat biljetter, men ibland ska man väl ha tur.

Loiredalen är inte bara sagolikt grön och vacker, utan floden Loire har genom århundradena varit Frankrikes pulsåder. Floden har spelat en viktig roll för både transporter, jordbruk och försvar. På floden kunde man enkelt frakta saker hela vägen från Atlanten in till mitten av Frankrike, utan risk för rövare och gropiga vägar. Under kung Frans I:s regeringstid på 1500-talet, förvandlades Loiredalen till ”the place to be” för adelsmän och kungligheter, och alla som ansåg sig vara något byggde slott i Loiredalen. Än idag finns över 300 slott i regionen – faktiskt närmare 500 slott om man även räknar med herrgårdar.

Slottet Chenonceau har sina anor från 1500-talet, då den ursprungliga medeltida fästningen som låg på platsen revs. Kvar från det kantiga fortet är idag bara de tjocka murarna som vetter mot floden och ett av tornen som delvis sparades på grund av budgetskäl. Resten blev ett nytt slott i modern renässansstil – den tidens mest eftertraktade designstil.

Vi följer strömmen av besökare mot slottets entré och starten av audioguiden. Intressant nog så är kön till damtoaletterna längre än kön för att besöka slottet. Turisters prioriteringar har alltid varit fascinerande. Själv är jag helt inställd på att besöka det slott där ett av Frankrikes mest omtalade kärleksdraman utspelade sig. Dramat mellan den viljestarka drottning Katarina (Catherine) av Medici och kung Henrik IIs sluga älskarinna Diane de Poitiers. Ett drama om makt, passion, kontroll och politiskt inflytande som skulle prägla Frankrikes historia under många många år.

För att göra en lång historia kort: Diane de Poitiers blev älskarinna åt den blivande kung Henrik II under hans tidiga tonår. Själv var hon då redan över trettio år gammal och nybliven änka. Under hela kung Henriks regeringstid var det Diane som drog i trådarna i bakgrunden och hade Frankrike runt sitt lillfinger, trots att kungen var gift med Katarina.

Som en kärleksgåva från Henrik fick Diane slottet Chenonceau år 1547 och här levde hon lyckligt ända fram till kungen år 1559 oväntat fick en lans genom ögat och dog. Nu var det drottningens tur att ta kontroll. Katarina blev nu förmyndare till sin son, Frankrikes nya kung Karl IX. Bitter tog Katarina tillbaka slottet från Diane och valde som ett power move att själv flytta in. Här bodde hon sedan och styrde Frankrike i tre decennier fram till sin död 1589. Det är nästan så att det går att känna hur slottets väggar fortfarande vibrerar av hämndlystnad och kungliga rivaliteter.

En av de främsta orsakerna till att slottet blivit så populärt, är dess unika byggnation över floden Cher. Inget annat slott i Frankrike är byggt över en flod på detta sätt. Och det är två kvinnor vi har att tacka för detta arkitektoniska mästerverk: Diane de Poitiers och Katarina av Medici.

När Diane fick slottet i kärleksgåva var det fortfarande ett relativt blygsamt litet renässansslott på flodens ena sida. Diane byggde på slottet med en elegant bro med fem bågar, som band samman slottet med flodens andra sida. Men när Katarina tog över slottet, kunde hon inte stå ut med att ärva rivalens bro. Istället byggde hon om bron och lade på ett galleri i två våningar. Allt för att sudda ut Dianes avtryck på slottet och visa på sin egen makt.

Vi strosar runt genom rum efter rum och lyssnar på audioguiden. Mitt i allt det pampiga och förgyllda berättas en annan historia om blodiga religionskrig under 1500-talet, franska revolutionen och första och andra världskrigets lidande. Slottet har inte bara varit kungligt residens utan även fältsjukhus och flyktväg för motståndsrörelsen. Historier som plötsligt känns obehagligt nära i ljuset av den senaste tidens världshändelser. Ett slott byggt för skönhet, men som genom åren sett åtskilliga droppar av blod och död.

Den inredning som möter oss i slottet idag är främst från de kungliga glansdagarna. Väggarna pryds av en av Frankrikes största samlingar av gobelänger och tavlorna är bland annat målade av Rubens och Van Dyck. Rummen är dekorerade med färska blommor och möblerna är i huvudsak från 1500-talet, även om alla original förstås inte har överlevt genom åren.

Det är lite spännande att denna historiska och ovärderliga skatt faktiskt fortfarande är privatägd – dessutom av en och samma familj som har vårdat och förvaltat slottet sedan 1913.

Vi går vidare igenom rum efter rum med förgyllda sänggavlar, snidade byråer och stora ljuskronor. På flertalet ställen dyker initialerna C och H upp, utsmyckade av Katarina efter Henriks död enbart för att ersätta de tidigare initialerna D och H. Ett diskret men tydligt sätt att radera ut rivalen – bokstav för bokstav. Tjuvnyp för tjuvnyp.

Audioguiden följer med mig hela vägen ut i trädgården, även om vårt engagemang vid det här laget går lite upp och ner. I trädgården börjar vi istället strosa fritt. Det är en vacker trädgård, absolut – men jämfört med Villandry som vi besökte dagen innan, känns den lite tråkigare. Kanske hade jag tyckt trädgården varit läckrare om besöksordningen varit tvärtom?

På vägen ut tar vi en snabb avstickare till grönsaksträdgården, där äppelträd, rosor och grönsaker växer välordnat. Inte ett enda ogräs syns till – men med tio trädgårdsmästare på heltid är det kanske inte så konstigt. Jag hinner knappt med att rensa min lilla rabatt innan ogräset dyker upp igen, så det är ändå imponerande att det är så välordnat.

Jag lämnar Chenonceau med en plan – att se om tv-serien The Serpent Queen. Stora delar av serien är inspelade här på plats, och jag vill fylla i de historiska luckor som skiljer tv-dramat från audioguidens berättelse. Efter besöket känns det allt mer oklart vem som egentligen var ond och god i dramat mellan Diane och Katarina. Kanske är Chenonceau inte bara en kärlekshistoria, utan snarare berättelsen om två starka och intelligenta kvinnor som båda formade Frankrike på sitt sätt. Och kanske är det just det som gör historia så fascinerande – att det sällan finns något enkelt svar på vad som verkligen hände.

Hur hittar jag till Château de Chenonceau?

Chateau de Chenonceau ligger i Loiredalen, 3 mil öster om Tours. Från Paris tar det lite drygt två timmar att nå slottet med bil.

Loiredalen mellan Sul-sur-Loire och Chalonnes är klassat som ett världsarv av UNESCO på grund av sitt historiska landskap och de hundratals slotten. Läs mer om slottet på dess officiella hemsida ✔ Welcome | Chenonceau.

Hundar i koppel är välkomna i parken och om du har en liten hund kan du bära med den i famnen inne på slottet.

Vill du läsa mer om Frankrike? Titta in på min Frankrike-sida!