Besöket i Arco gjordes vid en pressresa med Visit Trentino, men alla åsikter och tankar är som vanligt mina egna.
Den tidiga söndagsmorgonen i den medeltida byn Arco har precis börjat värma det lilla samhället som en varm kram. Trots den relativt kyliga morgonen intas dagens första kaffe helst utomhus, med oktobersolen gassande genom väldesignade solglasögon. Här i regionen Garda Trentino blir vintrarna aldrig speciellt kalla, och de 260 soldagarna per år har lockat turister hit ända sedan 1800-talet. Då upptäckte ärkehertigen Albrecht av Österrike vintersolen i området och byggde sitt vinterpalats här, och hela staden blev en kurort som sedan dess andas elegans och europeisk adel.
Idag är Arco snarare ett klätterparadis än en kurort, men det är inte klippväggarna jag är här för – utan olivträden. Jag ska vandra längsmed en av Garda Trentinos nyaste vandringsleder – Olivleden – Sentiero dell’Olivo.



Olivleden ger besökare möjligheten att lära känna en av områdets mest ikoniska produkter – den mycket uppskattade och PDO-skyddade olivoljan DOP Garda Trentino. Leden invigdes så sent som 2024 och slingrar sig genom områdets cirka 40 000 olivträd. Det är inte bara en promenad, det är en kunskapsresa genom olivoljans landskap, hantverk och historia.
Stigen leder brant upp mot borgen som vakar över staden från sin klippa. Inom kort breder sig de första olivlundarna ut sig framför mig i ett hav av silvergröna blad som glittrar i morgonljuset.



Jag vandrar uppför berget på en kurvig stig av runda kullerstenar och trappor. Trapporna slingrar sig upp mot olivlundarna och överallt ser man hur träden inte bara har format landskapet, utan också människorna som lever av och med det. I Garda Trentino har olivodling en historia som går tillbaka ända till romarnas tid, mer än två tusen år sedan.


Genom tiderna har områdets olivträd varit en källa till rikedom, identitet och stolthet och olivträden är idag en viktig del av regionens kulturarv. Inga olivträd får ersättas med andra träd eller huggas ner, vilket man lätt kan förstå när man vandrar förbi. Vid en oväntat hård frost för många år sedan dog många träds kronor, men då de inte fick ersättas så trimmades de bara. Och efter ett tag kom nya grenar upp, som nu bär frukt igen. Olivträd må vara känsliga för frost, men de är svåra att ta död på.




Oktober är skördemånad för oliver, men trots att vi är mitt under skördesäsong så möter vi inte en enda odlare. Istället ser jag små flaskor och behållare hänga på grenarna. Feromonfällor som skyddar oliverna mot olivflugor. Olivflugor är skadedjur som lägger ägg i oliverna och dess larver förstör fruktköttet, vilket försämrar både olivernas kvalitet och mängden olivolja som kan pressas ut.
I år (2025) har olivflugorna varit ett extra stort problem, i kombination med extremväder och hagel i juni. Jämfört med fjolåret ser skörden ut att bli ungefär hälften så stor, men halten olja i oliverna ser lovande ut. På vandringsleden ligger en hel del halvruttna oliver. Fallfrukt som fastnar under skosulan på mina vandringsskor när jag passerar förbi.


Längs vandringsleden finns fjorton informationsskyltar som låter oss vandrare upptäcka olivträdens hemligheter och förstå allt arbete som ligger bakom Garda Trentinos gröna guld. Skyltarna är på italienska, tyska och engelska och har ofta ett modernt, interaktivt inslag – exempelvis luckor som kan öppnas eller tidsaxlar som kan dras.
Väldigt snabbt kommer vi till ledens första utsiktsplats och Arco breder ut sig nedanför våra fötter. Stigningen på leden är 300 meter till ledens högsta punkt och överallt efter leden bjuds på vackra vyer över borgen, dalen och byarna. Det är en vandringsled som du inte vill gå fort, utan snarare uppleva och upptäcka.



Olivlundarna i Garda Trentino är ett exempel på hur regionen har formats tillsammans med naturen. Det milda medelhavsklimatet vid foten av Alperna som skyddas av bergen och Gardasjöns varma sydvindar. Det här är världens nordligaste plats för olivodling och förutsättningarna kunde inte vara bättre. Marken består av sand och sten, vilket kanske låter näringsfattigt, men ger olivträdens rötter perfekta förutsättningar. Olivträd behöver lagom med vatten. Får de för mycket vatten blir oliverna vattniga och den viktiga oljemängden låg.

Vid ledens högsta punkt stannar vi till lite extra länge. Här är utsikten storslagen och vyerna milsvida. Jag ser ända ner till Riva del Garda – till och med mycket längre söderut än så. Även om Gardasjön delvis hamnar i horisonten går det ändå att utskilja den stora mängden segel som med stor fart glider fram i vinden. Nordliga vindar nu på förmiddagen. Sydliga på eftermiddagen.


Olivträden som växer här i regionen är av sorten Casaliva, en sort som är specifik för området kring Gardasjön. Oliverna som produceras är medelstora och grönaktiga med tunt skal och även om dessa oliver är goda att lägga in, odlas de här i området enbart för sin grönaktiga olja. Att olivolja kan ha olika färg är inget som jag någonsin funderat på, men det är en viktig egenskap. Vid blindprovningar av olivolja så provar man därför alltid i mörka koppar, så det inte går att se oljans färg. Annars kan olivoljans färg avslöja varifrån oljan kommer och påverka den som testar.


Jag passerar förbi stenmurar, utsiktsplatser och (så klart) rad efter rad av olivträd. Varenda krök bjuder på nya vyer och inget träd är det andra likt med sina strävsamma och åldriga knotor. Temperaturen denna dag är dessutom helt perfekt och det skulle utan problem gå att vandra i shorts och t-shirt. Det är helt enkelt en väldigt njutbar vandring. En enkel vandring som passar alla åldrar, om än lite kuperad.

Den fulla leden är på sju kilometer och tar cirka tre timmar att vandra med stopp för informationsskyltar och utsiktplatser. Det går att ta en shortcut och korta ner vandringen till cirka fem kilometer på två timmar, så det går lätt att anpassa vandringen efter hur mycket tid du har att ge. Det här är en vandring som inte bara är en vandringsled, utan en påminnelse om alla generationer av olivodlare som trots de senaste årens klimatutmaningar kämpar vidare för att Garda Trentinos gröna guld ska kunna fortsätta att avnjutas av dig tillsammans med en nybakt skiva av ljust bröd.

If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.
Hur hittar jag till Olivleden?
Olivleden Sentiero dell’Olivo börjar och slutar i Arco, i regionen Garda Trentino, strax norr om Gardasjön. Leden är sju kilometer lång och kuperad, men jag måste ändå säga att det är en enkel vandringsled. Leden är välskött och informativ för alla åldrar och tar cirka tre timmar att vandra. Även om leden är enkel, rekommenderar jag stabila skor, då delar av leden går över klippor där du behöver bra grepp. Det går att korta ner vandringen till två timmar (fem kilometer), genom en välmarkerad shortcut.
Olivleden börjar vid torget vid kyrkan i Arco och delar början av leden med vägen upp till borgen. Leden är välskyltad hela vägen runt.
Detaljerad karta och mer information om vandringsleden hittar du på Garda Trentinos sida om Olivleden.
Närmaste flygplatser hittar du i Verona (8o km, 1 timme med bil) eller Milano Bergamo (170 km, 2 timmar med bil)




